Hann just såpass till stallet så kände jag att ryggen inte va okej nånstans.... Tog två tag med grepen i boxen och sen va de kört, funderade på att åka hem och vänta tills mamma slutade och ta med henne och hjälpa mig. Men då är jag för envis och för lat för att vara så omständig/lat.
Jag bet ihop, mockade lite och försiktigt, försökte göra nått annat/ta de lugnt och sen fortsätta lite till osv.
For sen ut och red. Och när jag rider så skulle alla ben i kroppen kunna vara av och jag skulle ändå inte känna nått eller besväras av de. (nästan iallafall)
Dock när jag saktade av och skulle skritta hem så kände jag en hemsk smärta i HELA ryggen.
När jag kom hem till mamma och pappa så kunde jag inte sitta, stå, ligga eller göra nånting för att smärtan i ryggen skulle ge med sig. På kvällen när jag skulle sova kunde jag inte göra annat än gråta. Mamma gav mig nå starkare smärtstillande och jag vet inte om de blev så mkt bättre.
Nu imorse känner jag att de börjar redan på att va irriterat i ryggen och ganska så känsligt.
Ska bli spännande och fara till stallet och rida idag.........
dumma jag som far och rider trots sån smärta i ryggen
ELLER
dumma rygg som ska va så svag och utsatt och göra så förbaskat ont?
jag röstar på de andra alternativet, olivia måste ju ridas?! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar